Fler får diagnosen borderline

Borderline är en diagnos som ofta drabbar unga kvinnor. Om du lider av borderline så upplever du extremt snabba svängningar i humöret. Från att varit jätteglad kan du snabbt bli ledsen eller arg. Borderline är en personlighetsstörning som ofta utvecklas under barndomen, men sjukdomen märks sällan av förrän barnet kommer upp i tonåren. En person med borderline har en stor rädsla för att bli övergiven och gör allt i sin makt för att undvika alla slags separationer, både verkliga och inbillade.

 

Borderline ökar kraftigt
Under de senaste åren har diagnosen borderline ökat kraftigt och uppgifter från socialstyrelsen visar att diagnosen har på bara sex år fördubblats bland kvinnor i åldrarna 18-34 år. Vad ökningen beror på är svårt att säga; om det handlar om att fler insjuknar eller att diagnosen har blivit vanligare.

Svår diagnostik
Verktygen inom psykiatrin är inte tillräckliga då sjukdomen innefattar mer än vad man kunnat definiera. Tyvärr resulterar detta i att det finns en grupp med unga med självskadebeteende som får diagnosen borderline trots att de inte hör till den gruppen.

Det vanligaste symptomet vid borderline är just självskadebeteende och det är ofta det som leder till att en person får diagnosen borderline även om det inte hänger ihop. Än har inte de med endast självskadebeteende fått en egen form av diagnos.

Symptom vid borderline liknar även symptomen vid sjukdomarna ADHD, bipolär sjukdom, posttraumatisk stress autism och Aspergers syndrom. Detta försvårar vid diagnostisering och kan bidra till att en del blir felaktigt diagnostiserade.
Därtill går många omkring utan att få en diagnos överhuvudtaget.

Fler individer kan ha fångats upp
I dagens Sverige mår många unga allt sämre och det kan vara en av anledningarna till att fler får diagnosen borderline. Dessutom finns ett visst tryck hos enheterna för borderline att sätta diagnoser eftersom ett besök inte får registreras i journalsystemet såvida det inte finns en diagnos.

Det kan ha bidragit till att fler personer har diagnostiserats och att fler individer med sjukdomen kan ha fångats upp. Därtill kan en ökning av antal personer som diagnostiserats med Borderline ha en koppling till antalet unga som mår dåligt.

Sjukvården ser allvarligt på att det har skett en ökning och man behöver bli ännu bättre på att fånga upp personer med borderline. Dock är det en svår sak att göra just med tanke på att personer med denna form av personlighetsstörning ofta har en dålig sjukdomsinsikt och symptomen visar sig ofta endast periodvis.